Igår kväll var det Studentbal. Helt klart bästa kvällen på länge! Maten var underbar, lokalen var helt perfekt, stämningen var härlig och sällskapet var grymt! Kunde absolut inte ha blivit mer lyckat. TACK alla ni som gjorde kvällen oförglömlig.
[Bilder tagna av mamma & pappa den 16:e maj 2012 med Nikon D7000 samt Nikkor 18-55 mm]
[Bilder tagna av mig & August den 16:e maj 2012 med Augusts Iphone 4s]
Skrev ju i ett tidigare inlägg att en viss liten huskatt hade varit på besök, och att jag hoppades att hon skulle komma tillbaka snart. Idag gjorde hon det! Blir lika glad varje gång, en speciell katt är hon.
[Bilder tagna 2012-05-13 med Nikon D7000 samt Nikkor 13-55 mm]
[Bilder tagna 2012-05-13 med Nikon D7000 och Nikkor 60 mm samt Nikkor 18-55 mm]
Nu inför balen och studenten tyckte jag att det var läge att testa nagelförlängning på salong istället för att sitta hemma och pilla ihop naglar som ändå ramlar av efter ett par dagar. Visst, det var inte alls billigt, men sjutton vad lyxigt det kändes! Jag fixade mina naglar på salongen Kim’s nails vid Skanstull, och jag blev riktigt nöjd! Nu kan jag förstå de som blir helt besatta av sånt där lite mer faktiskt, haha.
Nu har marsvinsgrisarna fått vara ute på grönbete för första gången i år, snacka om lyckliga pojkar! Wille & Mysak satte sig och åt gräs direkt, men Ludde & Milton som aldrig varit ute förut betedde sig sig vilda dårar innan de tillslut förstod att de faktiskt kunde äta marken.
Någon gång vill jag ha ännu fler, många marsvinsknasar. De är verkligens världens bästa glädjepaket! När de är glada blir jag glad, och när de är lugna blir jag lugn osv. Men det får bli senare, när livet är okej-stabilt och ekonomin tillåter. Tanken är ju att de ska ha det bra och vara lyckliga också. Då jag jobbade på djurtema och vi tog emot djur som inakorderades över sommaren för att familjerna skulle åka bort blev jag helt förkrossad när jag såg hur illa skötta många av djuren (främst marsvin) var. Satt två hela eftermiddagar och klippte marsvinsklor och masserade onda tassar. Det var lite jobbigt att se dem åka hem igen.
Hur blev jag så hooked på just gnagare…? Ingen aning, men härliga är dem. Nu ska jag in till stan för att fixa naglar och hår inför bal och student bl.a, så måste sluta skriva. Ciao!
Nu har äntligen månadens Vip-utskick från Tamponsforfree kommit! 
Jag var redan nöjd med dagen, och det här är pricken över i! Gratis rakhyvlar, rakgel och som vanligt tamponger väntade i brevlådan. Till alla er som också vill ha hem gratis tampongen: registrera er Här. Vill ni dessutom få hem Vip-utskick: Blogga om företaget. Hur simpelt som helst!
Oookej, det här är något av det sjukaste jag har varit med om! Jag och August kom hem alldeles nyss, och jag började (kamerabesatt som jag är) att leta efter minneskortet till min kamera. Var näst intill bombsäker på att det skulle ligga bredvid ena hamsterburen, men icke! Plötsligt ropar August till från köket. Kollar vad som står på, och det visar sig att han har hittat minneskortet…. I ett vattenglas!
Minneskortet låg alltså i samma vattenglas som jag drack ur imorse innan vi gick till tåget. Minneskortet har vi varken sett eller rört sedan i förrgår. Vattenglaset stod mitt på bordet, och det finns ingenting det kan ha ramlat ifrån. Så galet konstigt! Och nej: vad jag vet så har ingen varit i min lägenhet sedan vi gick imorse.
Sååå nu ligger minneskortet i ris och torkar. Hoppas verkligen att det fortfarande fungerar, har inte vågat testa än.
Creepy på hög nivå.
Plugg, plugg, plugg och åter plugg…
Längtar till studenten så jag blir tokig! Just nu sitter jag och bråkar med en svenskauppgift som ska bli klar snarast möjligt samtidigt som jag repeterar inför ett prov i religion som är nästa lektion. Dessutom skulle jag behöva repetera en filosofiuppgift som jag ska redovisa inför klassen direkt efter provet. Stabilt…? Nä, skulle verkligen behöva äta lunch först. Min mage kurrar järnet!
Plan: Flytta från Stockholm i höst. Det här är en av de saker jag verkligen skulle sakna. Att flytta skulle vara skönt, känner att jag måste komma bort ett tag. De utbildningar jag har sökt ligger lååångt från Stockholm allihopa, vilket inte är en slump. Men förutom vännerna finns det så mycket småsaker jag skulle sakna. Mina vänner kan jag hålla kontakten med fast jag bor långt bort, men hallå! Subway kommer ju hit nu precis, och huskatten då…?
Hon som alltid smiter in utan att be om lov, och som har hälsat på marsvinen hur många gånger som helst och skrämt slag på hamstrarna minst lika många? Hon som avskyr att bli upplyft men gärna sitter i knät och gosar & håller vakt. Henne kommer jag inte kunna smsa, ringa eller maila. Hon har inte varit förbi här så mycket på sista tiden, och det slog mig igår att det kanske faktiskt var sista gången jag såg henne. Då kändes det smått surt att inte kunna klona sig själv och lämna kvar den ena Harriet här.
Men jag kan inte stanna, måste verkligen komma bort ett tag. Klart att det finns saker jag kommer sakna enormt mycket, men det får jag ta helt enkelt. Behöver ett nytt hem, nya platser, och nya minnen innan de gamla fräter sönder mig totalt. Dessutom är det dyrt att bo kvar här. Nej, flytt it is, förhoppningsvis.
Hejdå fina huskatt, kom gärna förbi snart igen.
[Bilder på Sileshår tagna 2011-06-29 vid Trollsjön med Nikon D7000 samt Nikkor 60 mm]
Besvikelse. Lyckades inte somna förrän klockan var närmare 4 imorse. Vaknade upp straxt innan sju av en konstig mardröm om sönderslitna djur och galna vakthundar i trädgården. Minns att August försökte skaka liv i mig och få mig att följa med ut i köket för att äta frukost men jag var helt borta av trötthet och utmattning. Hela rummet snurrade när jag öppnade ögonen, bokstavligt talat, och jag trodde som vanligt att jag skulle svimma. Mår fortfarande inte bra, kan knappt stå på benen och har inte kunnat äta något än.
Det där med att inte kunna äta är något jag inte förstår. Jag som varit mer eller mindre ett matvrak de senaste åren… Nu orkar jag sällan äta frukost, äter i stort sätt aldrig lunch i skolan och till middag orkar jag bara äta ungefär hälften av vad jag orkade förut. Det är verkligen jobbigt, de senaste 3-4 månaderna har jag tappat nästan 10 kilo. Alla mina byxor säckar som sjutton, så det enda jag kan ha på mig utan att det ser konstigt ut är tights. Trist.
Vet att ni är många som undrat över mina många läkarbesök nu under våren och här har ni en del utav svaret. Det läkarna har kunnat konstatera hittills är extremt låga järnvärden, ett konstigt pendlande sköldkörtelvärde plus att man tror jag har haft en cysta som spruckit av sig själv och försvunnit men som medfört en hel del kraftiga buksmärtor.
I höst vill jag plugga vidare, foto helst. Jag tar mina järntabletter, jag vilar mycket och jag pluggar så fort energin finns där. Trots att jag anstränger mig så vet jag inte om jag kommer att klara det. Just nu känns det som att tröttheten äter upp min inifrån, tar allt jag presterar och kastar i papperskorgen. Blä blä blä.
